hunkokrati

Vad är en demokrati? Det är en viktig fråga att ta ställning till. Demokrati är ett begrepp som mer och mer blivit ett begrepp för att bra fungerande samhälle. Mer eller mindre rättvist. Men det är dags att bena ut begreppen – vad ingår i en demokrati? Är demokrati ett lyckligt samhälle där alla kan får sina röster hörda och behov tillgodosedda eller är det bara ett styrelsesätt? Är det någonting som existerar, som vi lever i och försöker upprätthålla? Borde det istället kanske betraktas som en utopi? Många frågor, som är svåra att svara på. Drar man in begreppet demokrati i ekvationen så måste man tänka på alla människor, hur ett visst styrelsesätt påverkar alla människor i ett land.

Det man ofta får höra är att demokrati går ut på att alla myndiga ska kunna rösta och få sina röster hörda. Där i så brukar rättigheter ingå, staten ska inte trycka ned ett folk som har rättigheter. Tanken är väl att människor ska rösta fram partier som ska representera deras åsikter. Fördelningen av dessa röster ska vara så nära fördelningen av verkliga åsikter som möjligt. Det är svårt att uppnå.

Jag skulle egentligen vilja vända upp och ned på begreppet demokrati, eller hur den ter sig för oss västerlänningar. Jag är ganska trött på att demokrati ska gestalta ett styrelsesätt som anses vara bäst för alla när sanningen är att vi egentligen inte vet så mycket om vad som händer. Vi människor väljer in politiker i riksdagen, vad man väljer kan bero på hur mycket man sympatiserar med hela ideologin (om man känner till den), punkter som kanske en framträdande figur i partiet har uttalat sig om (vallöften t.ex.), karismatiskt ledarskap eller bara för att kanske ens föräldrar röstade på ett visst vis. Egentligen är det så konstigt. Demokrati som det är idag handlar självklart om personligt engagemang i politiken, att man ska veta vad man röstar på och hålla koll på makthavarna. Det är dock någonting jag skulle hävda inte så många har. Det är media, och media ger ofta en snedvriden eller vinklad bild av vad som händer. Demokrati betyder ordagrant folkstyre, och hur mycket styr folket egentligen? Borde det inte då ingå i den termen att låta människor som vill ta avstånd från samhället få göra det, eftersom de själva styr över sitt eget liv? Självklart med vissa begränsningar, men inte på den egna individens frihet, utan på hur man beter sig mot andra.

Demokrati är enligt mig en utopi, en utopi där människan bemästrar sitt eget öde. Ingen ska berätta för en att man inte får stoppa i sig vissa saker. Ingen ska behöva bli avlyssnad på telefon, om man inte är misstänkt för ett grovt brott. Människor ska känna att de är kungar över sina egna liv, att de har möjligheter och att staten arbetar med folket, för folket.

Låt mig lista ett antal saker som för mig skulle vara en demokrati. Att inte uppnå alla dessa skulle inte nödvändigtvis vara dåligt. I mina ögon är folkstyre, demokrati, en utopi. Någonting man måste arbeta för hela tiden, så att inte människorna blir nöjda och staten kan utöva negativt ledarskap över folket så enkelt. Nåväl;

• Hur stora möjligheter har människor att bli hörda? Ingen censur, oavsett åsikt.

• Inga åsikter ska vara förbjudna, om de inte kränker etniska grupper uttalat.

• Frihet att starta vilket parti som möjligt.

• Att få göra vad man vill med sin egen kropp. Ett drogmissbruk ska t.ex. inte resultera i straff, utan ett erbjudande om hjälp.

• Utbildningens roll i ett fritt tänkande spelar roll. Vårt skolsystem som premierar ett visst styrelsesätt, och hindrar det kreativa tänkandet, är inte demokratiskt.

Håll till godo, kanske kommer med flera kriterier.

Fridens Clearwater Revival

De mänskliga rättigheterna (förkortas MR)

Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen.

De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär att de gäller över hela världen oavsett land, kultur eller andra omständigheter.

De slår också fast att alla människor är födda fria, är lika i värde och har samma rättigheter.

Den mest kända deklarationen är FN:s Universella Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna från 1948.

(Ur wikipedia)

Att varje ska land följer de "Mänskliga rättigeheterna" tycker nästan alla är en skälvklarhet men ändå så är de många länder som inte gör det och samtidigt kallar sig en demokrati, vad ska man göra åt den saken?

Vad jag vet så följer Italien de mänskliga rättigheterna ganska bra, deras politik och rättssystem är dock väldigt dåligt och europarådet har länge kritiserat dem för det.

"Italien är en demokrati och en rättsstat, där de mänskliga och medborgerliga rättigheterna överlag respekteras."

(citat ur en rapport från regeringskansliet)

Demokrati är ingen självklarhet, stora delar av Afrika är fortfarande diktaturer, länder som Egypten och Libyen har nyligen störtat sina ledare, men de har ingen aning om hur de ska styra sitt land vilka partier som man ska rösta på.

Att gå från diktatur till demokratiskt styre är en lång process det sker inte över en natt eller på en månad de kan ta upp till ett år eller mer. Oftast så ta militären över styret så länge men de har haft sina negativa sidor i Egypten har jag sett på TV. Folk gör uppror mot dem med.

Här under finns de kriterier som jag anser ska finnas med i en demokrati. Yttrandefrihet är mycket viktig, folket i landet ska kunna säga och tycka vad de vill inom vissa ramar man får naturligtvis inte bryta mot lagen hets mot folkgrupp som t ex att bära hakkors eller andra rasistiska tecken. Att alla myndiga män som kvinnor har rätt att rösta på sitt parti är också viktigt de är de som visar att man är en demokrati brukar man säga. Ett fungerande rättssäkerhet är viktig för att ingen ska dömas oskyldig för ett brott de inte begått alla ska ha rätt till en försvarsadvokat. Man ska ha äganderätt, om jag köper en sak ska ingen annan kunna komma och säga att den är deras.

DE FEM VIKTIGASTE PUNKTERNA:

1. Yttrandefrihet

2. Rösträtt för alla män och kvinnor över 18års ålder

3. Fungerande rättssäkerhet

4. Majoritetsprincipen

5. Äganderätt

I Italien följer man alla dessa punkter, men de finns svagheter i deras Politik som t ex att Silvio Berlusconi styr landet genom sina tv kanaler. Han har fram tills idag styrt 90% av landets media samtidigt som han var premiärminister.

Är det okay att vara politiker och samtidigt äga och styra median i landet? Är den inte risk för att han använder den makten för att stänga ute alla andra partier som försöker ta makten ifrån honom?

Hardfacts om Italien:

Huvudstad: Rom

Språk: Italienska

Antal Invånare: 60 574 530 (2010)

Högsta berg: Monte Rosa

Yta: 301 309 km2

Officiellt namn: Republikanen Italien

Statsskick: Republik

Statschef: President Giorgio Napolitano

Regeringschef: Premiärminister Silvio Berlusconi

Italien har genom tiderna alltid varit ett stort och maktfullt land, men korruption, maffia-inflytande och politisk polarisering har satt stopp för Italiens utveckling. Idag är Italien i en djup ekonomisk kris med en växande statsskuld och en stark maffia som styr hela södra Italien. Italien politiskt är även oroligt för tillfället, Berlusconi som ni säkert hört på TV har avgått nyligen och nu är det Mario Monti som ska få Italiens ekonomi på fötter. Mario Monti utsågs av Italiens president till Finansminister och landets konseljpresident.

Vem bär skulden för att en stormakt som Italien fallit så drastiskt?

Italiens främsta exportvaror är pasta, olivolja, apelsiner och sportbilar.

Italien är ett katolskt land med Påven i Rom (Vatikanen) som överhuvud.

Italienska familjer är väldig stora och man står varandra som familj nära. Det Italienska pensionssystemet är väldigt generöst och de är en anledning till att staten har de så dåligt ställt för tillfället.

Referenser: landguiden.se

+ egen kunskap

Bhutan är ett land som ligger inklämt mellan Indien och Kina. De omkring 700000 människorna lever i ett samhälle som kan te sig ganska märkligt i västerländska ögon. Hus i ofta buddhistisk stil breder ut sig över de dimhöljda bergen i Himalaya. Bhutan hävdar sig som en parlamentarisk demokrati, där kungen fortfarande har väldigt stora maktbefogenheter. Kungen har det sista ordet, och även det första – om jag tolkar det som står på landguiden.se rätt. Han har befogenhet att sätta ut män på maktpositioner i samhället. Det sker val i parlamentet – men ska de framröstade lagarna gå igenom måste kungen godkänna detta. Fram till år 2007 så var politiska partier förbjudna. Inför valet 2008 så blev två rojalistiska partier godkända. Det ena, People’s democratic party, leds av kungens ingifte bror. Både partierna lovade inför valet år 2008 följa kungens visioner.

Rättssamhället verkar vara informellt, och saker får ofta bli lösta på kommunal nivå genom kompromisser och liknande. Det är svårt att säga vad som händer, då det egentligen inte finns något övergripande sätt att döma. Kungen har stor makt här också. En författning har gått igenom säger att en högsta domstol ska inrättas, men Kungen har stort inflytande även där.  Jag kommer att tillämpa ett mycket mer kritisk förhållningssätt i framtida blogginlägg.

Buddhismen har en viktig roll i Bhutans samhälle. Det står i författningen att buddhismen har en speciell position bland religionerna som ett andligt arv. Samtidigt, teoretiskt, så råder religionsfrihet i landet. Kungen sägs vara beskyddare av alla religioner. I Bhutan så finns det en betydande minoritet hinduer med nepalesiskt ursprung.

Too be updated.

Referenser: Landguiden.se

Befolkningen i USA kommer från hela världern. Befolkningen i USA växer något enormt, från att ha varit 55 miljoner 1990 till att ha ökat till 305 miljoner invånare år 2009.
Det finns många olika religioner i USA eftersom befolkningen som bor där är så pass blandat, människor från världens alla hörn.
Det är till och med mer än två tredjedelar av USA's befolkning som är med i något religiöst samfund.

En demokrati ska innehålla människors likvärde och rättigheter först och främst tycker jag. Folkstyre, vilket innebär t.ex. att det är alla myndiga i ett land som bestämmer vem som representerar landet i olika valda församlingar.
I en demokrati bestämmer majoriteten, men majoriteten får inte glömma att miniroteten också har rättigheter och får inteb trycka ner dem.
tryck-Yttrandefrihet är också en viktig faktor till demokrati liksom rättsäkerhets-lagen som gör så att alla har ett lika värde inför domstol och att människorna kan yttrycka sina känslor, tankar och funderingar i skrift och på tal.

Året är 1993 och ett litet land i norra Afrika utropar sin självständighet efter ett 30-år långt krig med det mycket större landet Etiopien. Det är givetvis Eritrea jag pratar om. Ett land som efter att ha varit en italiensk koloni fram till andra världskriget föll under brittisk makt och sedermera bildade en federation med Etiopien enligt generalförsamlingen i FN. Men Eritrea blev förtryckta av det större Etiopien som utövade sin makt mot dem genom att göra sitt huvudspråk amhariska det enda tillåtna och genom att förbjuda den eritreanska flaggan. Detta ledde till att en eritreansk motståndarrörelse bildades som skulle komma att kalla sig Eritreanska folkets befrielsefront (EPLF). Som ledde Eritrea i kriget för självständighet.

EPLF hade stor framgång och 1991 tågade man in i huvudstaden Asmara. Samtidigt som ett regeringsskifte skedde i Etiopien som stödde Eritreas självständighet. 1993 med hjälp av FN, röstade det eritreanska folket ja till självständighet med 99,8 %. Därefter påbörjades övergångsprocessen och EPLF bildade en provisorisk regering med deras ledare Isaias Afewerki som president. Samtidigt som man bytte namn till Folkfronten för demokrati och rättvisa (PFDJ).

Man stod inför stora utmaningar efter år av krig var landet skadat stort ekonomiskt. Man fick hjälp av eritreaner i exil och biståndspengar. Till slut kom tillväxten igång och länge såg det mycket lovande ut, utländska investeringar skedde och privatisering av statliga företag började.

Övergångsperioden skulle vara fyra år och 1997 antogs en författning där Eritrea skulle bli en demokrati med ett flerpartisystem.  Allmänna val skulle hållas 1998 men de sköts upp efter att en konflikt med Etiopien blossat upp. PFDJ som fortfarande hade makten hamnade i konflikt med Etiopien efter att man velat införa egen valuta. Den ena tvisten ledde till den andra och efter bråk om ett litet glesbefolkat område som heter Badme var kriget ett faktum igen.

Bombningar skedde långt in i båda länderna och 100 000-tals människor stupade. FN lyckades få läget under kontroll efter två år när men ställde sig vid gränsen.

Men konsekvenserna av denna konflikt skulle bli förödande för det unga Eritrea. Ekonomin tog ytterligare en tung smäll, människor dog eller flydde och utvecklingen som hade startat avstannade helt.

Efter kriget trodde man att författningen från 1997 om demokrati skulle återupptas och 2001 efterlyste man allmänna val. Men en vecka efter terrordåden mot USA, greps politiskt oppositionella, journalister och all oberoende media stängdes ned.

2001 rapporterades det om grova överträdelser mot de mänskliga rättigheterna. Yttrandefriheten och religionsfriheten förtrycktes. Människor kastades i fängelse utan rättegång där de som överlevt sitter än idag. Tortyr och avrättningar rapporterades det också om. (http://landguiden.se/Lander/Afrika/Eritrea/Modern-Historia)

Läget idag är fortfarande spänt med Etiopien. Landets sociala förhållanden är under all kritik, två av tre eritreaner lider av undernäring. Politisk opposition tolereras inte och många tvingas arbeta utan lön. (http://landguiden.se/Lander/Afrika/Eritrea/Aktuell-Politik) 2009 fick Eritrea utnämningen världens näst mest militariserade samhället efter endast Nordkorea av den oberoende säkerhetsorganisationen International Institute of Strategic Studies.

Likheterna med Nordkorea är skrämmande, Eritrea är idag en totalt sluten stat och är det enda landet i Afrika utan någon oberoende media.

Landet som blivit självständigt efter decennium av motgångar och skulle bli en utvecklad demokrati hade nu blivit en grov diktaturstat som inte tillät mänskliga rättigheter överhuvudtaget. Omvärlden som naivt trodde att Eritrea skulle bli en demokrati vände nu ryggen och frös de mesta bistånden. Isaias Afwerki som man trodde ledde ett parti för demokrati hade nu omvandlats till en hemsk diktator som leder Eritrea med järnhand.

Eritrea är ett modernt skrämmande exempel på en övergångsprocess till demokrati som slog fel. Idag är världens blickar vända mot länder som Egypten och Libyen som nu väntas övergå till demokrati, där är det viktigt att ha i minne att det inte är lätt att bilda en demokrati utav luft. Vad var det som fick Isaias Afwerki att släppa det demokratiska spåret han själv varit med och kämpat för? Känns som att det är ett för enkelt svar men antagligen var det girighet och kanske även besvikelse. Eftersom det fanns en del oberoende media som kritiserade regimen efter det tvååriga kriget med Etiopien kände han kanske att om det var det som var tacken kunde han likaväl ta över skeppet helt själv. Han tappade perspektivet och lät känslorna ta över. Nu vägrar han se att Eritrea behöver förändring, landet blöder på många plan.

Förhoppningsvis klarar Egypten och Libyen av att gå över till demokrati till skillnad från Eritrea. Framförallt har de världens ögon på sig nu, något som är sällsynt för Afrika(tyvärr). När Eritrea omvandlades till diktatur hade världen fullt upp med att analysera vad som hänt USA.

Kan inte undvikas av att slås av symboliken i det. Så många gånger västvärlden vänt Afrika ryggen.