Mänskliga rättigheter – allmängiltiga och nödvändiga eller bara ett fint formulerat papper?
”De mänskliga rättigheterna gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella. De gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang.” (http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?module_instance=3&)
Det är den första meningen på regeringens hemsida om mänskliga rättigheter. Det är slående att man redan efter den första meningen hånler åt formuleringen. De gäller absolut inte över hela världen och är verkligen inte universella, målet må vara det men det ÄR inte så.
De mänskliga rättigheterna växte fram ur askorna av andra världskriget då FN bildades. Man insåg att det som hänt var ett gigantiskt övertramp på individens rättigheter och att detta måste förebyggas. Således är det en bra grund man står på. Även om det har funnits ursprungliga mänskliga rättigheter tidigare som i den engelska bill of rights från 1668 med flera. Men både FN och de mänskliga rättigheterna är tvetydiga. Det går att tolka som man vill och bara för att någon överbeskyddare i form av FN säger att man styr sitt land på ett sämre sätt så behöver inte det betyda att man kommer förbättra sig. Det kan snarare få motsatt effekt, de människor som sitter som diktatorer är maktgalna, de tycker inte om att bli tillsagda, de bestämmer. I mitt fall där Eritrea är landet som jag analyserar så kan man se att bistånden strypts rejält efter Isiais Afwerkis tid som regent, det är givetvis ett verktyg för att säga att vi tänker inte bidra med hjälp om du inte ser till att folket mår bra och de mänskliga rättigheterna efterföljs. Men finns det verkligen en universell lösning på allt? Är det inte bättre att sätta sig ned och diskutera fram ett slags individuellt avtal med diktatorer för att på så sätt främja mänskiga rättigheter så att även de kan gå med på det? Att bara slänga fram ett dokument med lite fint formulerade meningar är snarare att hälla bensin på elden. Dessa människor måste mötas, inte halvägs utan på deras sida. Det kanske inte är optimalt, det kanske inte hjälper alla, men det är bättre att ha en sådan typ av avtal än ingenting alls. Att strypa biståndet är en tydlig markering, vilket är bra på sitt sätt. Men konsekvensen kan bli att de fattiga och utsatta för utså ännu mer förtryck. Är det vad FN står för? Börja med att avtala fram villkor som diktatorer kan gå med på så att de sedan sakta men säkert kan främja människor välmående istället. Att köra FN:s hårda taktik må fungera för många länder men när det gäller länder som Eritrea måste man se över sådant och göra det bästa av situationen, men man kanske har för mycket stolthet för det. Vilket en organisation som FN inte bör ha men styrs man av USA är det lätt att första varför.
Jag tycker dock att de mänskliga rättigheterna är nödvändiga för ett land som sägs vara demokratiskt. Man kanske inte efterföljer varje kriterium men man ska åtminstone försöka på ett eller annat sätt. Man skulle kunna argumentera om att Sverige inte följer mänskliga rättigheter, ta bara regeringens FAS 3 som exempel där människor behandlas som slavar. Men media håller tyst om en sådan sak då regeringen styr media. (mer om detta i nästa inlägg). Så mänskliga rättigheter ska efterföljas på bästa möjliga sätt, individens frihet måste vara en förutsättning för ett samhälle. Å andra sidan kanske någon om 200 år skriver ett skolarbete om demokrati och då ser det helt annorlunda ut. Men med dagens mått mätta så måste en individs frihet främjas. Det är motsägelsefullt annars, i och med att de styrande är väldigt fria att göra lite hur de vill, titta bara på Berlusconi, han styr en demokrati men själv så försökte han få igenom en lag där han inte kunde åtalas för brott. Om de styrande förutsätter sin egen frihet men inte sitt folks så är det i högsta grad motsägelsefullt.
Samtidigt som jag påstår att mänskliga rättigheter är nödvändiga för en demokrati då jag har mänskligt välmående som ett av mina kriterier för vad en demokrati ska innehålla så kan man uppnå det utan att ha just FN:s mänskliga rättigheter på agendan. Så jag är väldigt ambivalent i den meningen. Men risken är att om man inte följer en given mall så tappar man greppet och så blir det så som diktaturer alltid är, otryggt och osäkert. De mänskliga rättigheterna är så stora och så mycket att det är svårt att helt sätta sig in i dem men att de är viktiga råder ingen tvekan om. Men man kan uppnå många av kraven utan att stå för dem så att säga. Så mänskliga rättigheter som dokument är inte nödvändiga för en demokrati direkt även om det är ett bra sätt att sålla bort ”bovarna”. Men alla som har skrivit under på de mänskliga rättigheterna följer dem inte. Som jag varit inne på tidigare så förutsätter de mänskliga rättigheterna att alla är lika inför lagen, det kan man gott säga att så är det inte. Den mänskliga faktorn är för stor för att något som de mänskliga rättigheterna ska kunna följas fullt ut.
Eritrea har enligt en rapport från UD (http://www.humanrights.gov.se/php/rapporter/documents/Afrika%20%28s%F6der%20om%20Sahara%29/Eritrea%2C%20MR-rapport%202010.pdf) trots allt visat ett samarbete med Unicef mot könsstympning av kvinnor med visst positivt resultat men problemet kvarstår fortfarande. Man har också uttalat sig om att diskriminering av kön är fel och våld mot kvinnor är olagligt, kvinnor är dock fortfarande eftersatta. Så man är inte helt bakom flötet men det är långt ifrån tillräckligt i mina ögon. Homosexualitet är något som är strängt förbjudet och kan straffas med fängelsestraff. Något som visar att landet är långt bakom utvecklingen av individuellt levnadssätt, är man homosexuell så är man det och det ska snarare uppmuntras att leva sant än att straffas för att man inte lever som normen.
Följde USA de mänskliga rättigheterna när man på väldigt lösa grunder gick in i Irak? Eller varför inte deras ökända Guantanamo Bay där med all sannolikhet oskyldiga har suttit fängslade under tortyr. (http://wikileaks.ch/Wikileaks-avslojar-hemliga.html) Ändå anses USA vara det ledande landet för demokrati och utveckling, även om vinden har vänt till stor del.
Så bara för att man skrivit under på de mänskliga rättigheterna så betyder inte det att man är ett bättre land än något annat, det är agendan man drivs av som avgör det. Hypotetiskt så hade Eritrea kunnat godta de mänskliga rättigheterna för att sedan i skuggan göra lite som de vill. En taktik USA drivit på många punkter.
