hunkokrati

Det finns ingen universell definition på demokrati. Grundpelarna som begreppet demokrati står på är nämligen omöjliga att uppnå. Folkstyre är översättningen på demokrati och hela dess kärna är att folket ska bestämma, men det är inte möjligt. I ett land som exempelvis Sverige skulle då 9 miljoner säga sitt och uttrycket polsk riksdag känns nära till hands. Därför är de flesta av dagens demokratier representativ vilket innebär att folket väljer politiker som man anser för deras talan.

Det finns givetvis massvis av dilemman i en sådan demokrati eftersom alla tycker olika och det är omöjligt att om ett parti får 30 % av folkets röster kunna tillfredsställa alla dem procenten. Därför handlar mycket om ideologi och det stora frågorna som skiljer sidorna. Motsatsen till representativ demokrati är då direkt demokrati, där får folket genom folkomröstningar ta beslut. Oerhört lång och svårt statsskick att ha. Risken(eller snarare med all säkerhet) så kommer folket tappa intresse och sluta rösta tills de är några få procent kvar som bestämmer. Och är det verkligen demokratiskt att 51 % får bestämma medan resterande 49 % får ta skeden i vacker hand? Då är fortfarande en avgörande stor del av befolkningen missnöjda med beslutet.

Men å samma gång som jag kan känna att demokrati på många sätt är en utopi som aldrig går att uppnå är det viktigt att sträva efter att vara så demokratisk som möjligt. Att ständigt värna om folkets vilja, det är trots allt dem som ska leva med besluten. Det är folket som är världen, landet, allt. Utan folket skulle det inte finnas något att bestämma över, även i diktaturer. Vad skulle Isaias Afwerki göra om det inte fanns ett folk att bestämma över? Det är folket som är kärnan i allt, människan som lever på denna jord är det som är fröet som får oss att ständigt växa. Frågan är bara om man vill göra det så bra som möjligt för folket eller om man väljer att höja sig över folket och avsäga säg sin mänsklighet. Problemet i diktaturer är att det ofta handlar om människor som ser sig som bättre än folket, man tycker att allt det man själv står för och tycker är bättre än majoriteten av människor. Men samma problem finns i demokratier, glöm inte bort att i Eritreas fall så heter partiet som Isaias Afwerki leder Folkfronten för demokrati och rättvisa. Länge trodde man också att det var just demokrati som skulle införas i det trasiga men ack så mer välförtjänta Eritrea. Hans tid i övergångsregeringen förvandlade honom från en man av folket som utsatts för orättvisa och krig så länge till en girig man som satte sig själv på en piedestal där han bestämde allt. Historien kryllar av liknande fall.

När det gäller demokrati så tror jag dock att samma problem finns, det är en sådan avskild värld från gatorna där folket faktiskt bor att man tappar verklighetsförankringen. Hur många politiker vet faktiskt på riktigt hur det är i förorter som rosengård, de kan aldrig förstå hur det är att vara bortglömd av samhället eftersom de själva är de som glömmer bort dem.

Och är alla lika inför lagen även i en demokrati? Det står att det ska vara så i de mänskliga rättigheterna. Men det är inte så, mänskliga faktorn kommer alltid vara en avgörande del i en demokrati som värnar om mänskliga rättigheter och friheter vilket innebär att folk kommer dömas efter omständigheter. Nu skjuter jag från höften men jag skulle säga att det är mycket vanligare att döma en förortsgrabb som pratar slang framför en välartikulerad grabb från Danderyd. Skulle det varit någon annan än Olof Palme som blivit mördad så hade vi aldrig tillsatt en sådan stor utredning(visserligen väldigt misslyckad sådan) som vi gjorde i det mordfallet. Det hade blivit ett sådant fall som man hade lagt ned i en kartong bland alla andra och ställt upp den på vinden där den skulle fått samla dam.

Problemen med demokrati är många men det är trots allt det statsskick som är mest humant och som värnar mest om människan. Enligt svenska riksdagen så finns det en del grunder som de flesta skulle hålla med om ska finnas i en demokrati.

Tryckfrihet och yttrandefrihet samt en stark rättsäkerhet anses vara de viktigaste. (http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1514.aspx)

Tryckfrihet och yttrandefrihet hör givetvis ihop. Det handlar om att man ska få uttrycka vad man tycker och känner både i tal och också tryckfrihet så länge man inte går över gränsen. Den gränsen är givetvis svår att dra och är ständigt en motor i samhällsdebatten.

Rättsäkerheten handlar om att alla ska vara lika inför lagen som jag nämnde ovan. En person ska betraktas oskyldig till dess att motsatsen är bevisad. Lagarna ska vara tydliga och en person ska vara medveten om konsekvenserna av ett brott samt att domstolen ska döma opartiskt. Detta är givetvis väldigt fint i text men något som är väldigt svårt att uppnå även om man sköter mycket bra i rättsäkerheten i Sverige.

I min modell om vad som är det absolut viktigaste i en demokrati så är yttrandefriheten det absolut viktigaste. Sedan anser jag också att en bra demokrati ska värna om folkets välmående genom att främja mänskliga rättigheter. Samt att ha ett öppet styrande där folket får svart på vitt vad de styrande gör. Dessutom måste man i en demokrati hela tiden utvecklas och motverka hot mot den egna demokratin så som terrorism. Detta har vi en bra säkerhet mot i Sverige där våra grundlagar som är otroligt svåra att ändra eller ta bort förutsätter att Sverige ska vara en demokrati.

Denna modell utvecklar jag i nästa inlägg där jag ska tillämpa den på Eritrea.